Interpellation 2010-04-13
Kalkylen kring IKEATill kommunalråden Sture Svennberg, Magnus Jacobsson och Essam El-NaggarDen 8 april skriver ni i Bohusläningen en stor artikel om hur bra det är för Uddevalla att skänka bort flera hundra miljoner kronor till Ikea och Ingvar Kamprad även om ni kallar en infart till IKEA att satsa på infrastruktur. I er artikel kommer ni med ett antal påstående som jag ställer mig frågande till. Ni skriver ” Ikea/lkano etableringen som i fullt utbyggt läge kommer att ge ungefär 1000 arbetstillfällen” 2006 hade Torp 75 000 m² handelsyta och 971 arbetstillfällen, vilket innebär 13 arbetstillfällen per tusen kvadratmeter. Ikea/lkano kommer vara 60 000 m² vilket enligt samma mått torde ge 780 arbetstillfällen inte 1000 st. Dessutom är det osannolikt att IKEAs lager, visningsytor och självbetjäningskassor ger ens lika många arbetstillfällen som Torp köpcenter per m². Min fråga är på vilken fakta och med vilken kalkyl grundar ni ert påstående att Ikea/Ikano ger 1000 arbetstillfällen då det vida överstiger de antal arbetstillfällen som motsvarande Ikea/Ikano etablering gett på andra orter? Ni skriver ”Dagens situation där vi ofta har köer och trafikproblem är inte acceptabel. Därför har vi som kommun sagt ja till att vara med och satsa 189 miljoner för att bygga om vägarna i området.” Min frågor är sedan när är det en kommuns ansvar att bygga om en motorväg? Vilka andra kommuner i Uddevallas storlek har gjort något motsvarande? Ungefär hur stor del av de 189 miljoner kronorna går till att bygga om och bygga till vägar för att leda trafik till och från Ikea/Ikano området? Ni skriver: ”Vi har också bestämt oss för att investera cirka 150 miljoner för att förändra östra Torp ifrån jordbruksmark till handels- och industritomt Denna investering har uppmärksammats men det är en helt vanlig investering som har sin motsvarighet i alla andra handels- och industritomter som vi har etablerat på Kuröd eller i Ljungskile.” Det är onekligen djärvt att kalla detta en helt vanlig investering men det visar om inte annat hur isolerad från verkligheten man kan bli bara man pratar tillräckligt mycket och länge med omgivande ja-sägare. När man kallar något ”helt vanlig” får man liksom anta att det hänt förut så därför undrar jag när har Uddevalla kommun tidigare subventionerat en tomt åt ett enskilt företag med 150 miljoner kronor, eller för den delen 15 eller 1,5 miljoner kronor? När har Uddevalla tidigare köpt in och gjort i ordning tomt till ett enskilt företag? Hur mycket kostade det att i iordningställa handels- och industritomter som vi har etablerat på Kuröd och i Ljungskile? Er artikel avslutas med en ekonomisk analys som på ett uppenbart sätt syftar till att vilseleda läsaren om grundläggande ekonomisk fakta. Ni skriver: ”Uddevalla är en välskött kommun som har ungefär 1,3 miljarder kronor i eget kapital. Vi väljer därför art plocka ut lite av det egna kapitalet att betala investeringarna med. På så satt slipper vi att ställa Torpinvesteringen mot den dagliga kommunala driften. Vilket är viktigt för oss som kommunal regering då vi inte vill att Torpsatsningen ska ställas mot barnomsorg, skola eller äldreomsorg.” Visst kan man säga att ekonomin är god men det beror ju på att ni inte räknar in pensionsskulden på 1,2 miljarder, räknar man in det är kommunen egentliga egna kapital enbart 100 miljoner. Lite förenklat kan man säga att av allting kommunen idag har från bilar, gymnasieskolor till äldreboende så äger Uddevallaborna endast Österängens äldreboende (bokfört värde 100 miljoner kronor), resten av alla byggnader och saker är bankens då det är köpt med lånade pengar. Något som står sig ganska lätt mot alliansen ohämmade investeringsvilja på över 1,8 miljarder de närmaste åren. Med ert sätt att räkna är det nästan så att man kan nästan förvänta sig att ni ska finansiera glasentrén till Östraboteatern med SMS lån. Varje krona ni plöjer ner i leråkern å Kamprads vägnar är pengar som kommunen kunde byggt förskolor, grundskolor och äldreboende för. I förra veckan presenterade kommunledningskontoret summan av er ohämmade investeringsfest de senaste och kommande åren, totalt över 1,8 miljarder, dvs betydligt mer än vårt nuvarande egnakapital. Min fråga är på vilket sätt de pengar som nu används för investeringar i Torpområdet inte hade kunnat användas för att bygga förskolor, grundskolor och äldreboende? Om de kan användas för skolor mm vad menar ni då med att dessa investeringar inte ”ska ställas mot barnomsorg, skola eller äldreomsorg”? Investeringarna i Torpområdet är ungefär 1 miljon per helårsarbetande Uddevallabo. Så avslutningsvis undrar jag hur eran lönsamhetskalkyl är gjord? Hur har ni kalkylerat för att komma fram till att denna gigantiska subvention av framförallt ett enskilt företag är lönsamt i bemärkelsen att det ger mer skatteintäkter än vad subventionen kostar? Hans Jonasson
|
Kalkylen kring IKEA